Jag tycker att det pratas allt för lite om pubertet och menstruation i skolorna idag. Det är sådant som man redan i tidig ålder skulle behöva ta upp med barnen. Det finns ju de tjejer som får sin mens redan när de är nio, tio år gamla. Puberteten kan börja i samma ålder den med. Då vill man inte att de ska stå där och undra om de är skadade för att det blöder. Då vill man att de ska veta att när man växer så händer saker med kroppen, som man inte kan göra något åt, utan det är sådant som händer alla och som är fullt naturligt. Det skulle behövas mer sexualundervisning i skolorna. Nu är det nästan som att man är rädd att prata med barnen om vad saker och ting är, hur de fungerar och vad som är vad i kroppen. Det finns för mig inget tabu med hur vi är skapade och hur vi fungerar och fortplantar oss. När de är så små kanske man inte måste gå in i detalj på precis allt, men man bör förklara hur en snopp fungerar och på vilket sätt den är annorlunda på en kvinnas vagina. Sedan måste de ju få veta hur en liten bebis blir till. En del av barnen har säkert pratat med mamma och pappa om det hemma. Men det är inte säkert att de fått ett särskilt ingående svar. Skolan är ju till för att man ska lära sig saker, så det tycker jag verkligen att man ska göra då med. Man ska inte undvika vissa ämnen för att man tycker att de är obekväma och så. Det verkar bara dumt. I skolan där jag undervisar är vi väldigt pedagogiska och svarar på alla frågor som barnen kan tänkas ha.

Om man skulle vara intresserad av att få veta med om menstruation och menstruationscykeln så kan man vända sig till P-pillerguiden. Det är en hemsida på nätet, där man kan läsa om olika p-piller, vad de innehåller och hur de fungerar. Kanske funderar man själv på att byta piller eller något sådant, då vill man gärna veta mer om det innan. Kanske blir man nedstämd av de piller man äter nu, eller så har man blödningar fast man inte ska ha det eller något sådant. Det finns mängder av anledningar till att man skulle kunna överväga att byta. P-piller innehåller ändå väldigt mycket hormoner och man mixtrar med kroppen genom att äta dem. Då kan man i alla fall vara noggrann med vad man väljer och varför. Kanske studerar man till sjuksköterska, gynekolog eller något sådant, så att man vill ha denna information på grund av detta. P-pillerguiden är en sida som framför allt riktar sig till sjukvårdspersonal, så det ska man tänka på om man bestämmer sig för att surfa in och läsa om detta. Kanske är det så att man började äta p-piller från första början på grund av sin menstruation. Det finns de som har så rikliga menstruationer, och har så ont att de kräks. Då kan man kanske inte ens gå till skola eller jobb. Det finns också de vars menstruationscykler är så himla oregelbundna att de aldrig vet när det ska få sin mens och inte. Men p-piller vet man att man har 21 dagar, där man äter piller, sedan är det 7 dagar då man istället äter sockerpiller, alltså placebo. Då kommer mensen under dessa dagar och sedan slutar den igen när man börjar med de riktiga pillren. Då kan man också hoppa över sin mens om man så skulle vilja. Det ska man väl kanske inte göra allt för ofta. Men om man ser att den kommer att komma lagom till det att man ska åka utomlands eller något sådant så kan man ju kanske göra ett undantag. Då kan det vara skönt att kunna bada precis som vanligt, det vore trist att bara kunna ligga på stranden hela tiden. Då är man nog glad att man kan skippa det.

Jag är av den åsikten att unga tjejer bör få mer information i skolan om vad menstruation egentligen är och vad det innebär. Det är många tjejer som får sin mens väldigt tidigt, redan när de är tio, elva år. Då kan man bli rädd och undra vad det är som händer i kroppen om man inte vet tillräckligt mycket om det. Det talas i skolorna om detta, i samband med sex och samlevnad. Men kanske att just denna typ av saker bör tas upp lite tidigare. Det skadar inte om pojkarna i klassen också är med och lyssnar, kanske kan de lära sig ett och annat om det hela, det skulle ju vara bra. Det känns som att denna typ av ämnen är så väldigt tabubelagda i detta land. Vi tror att vi är öppna och orädda när det gäller att prata om sex och samlevnad och allt som hör till, men när det kommer till våra barn så är det verkligen inte så. Då blir det pinsamt och jobbig med en gång. Det är inte alls bra, för man vill att ens barn ska kunna prata med en om saker som de undrar över, oavsett ämnet. Det är på något sätt vi som formar dem, så om vi säger att det är pinsamt så kommer de också att tycka det.

Vill man köpa hem lite olika sexleksaker till sig och sin
partner så kan man bland annat vända sig till Nordic sex. På deras
hemsida kan man beställa hem precis det man är intresserad av att
köpa. Kanske vill man överraska sin partner lite, men nya leksaker.
Det kan vara kul att testa på något nytt, att krydda till sexlivet
litegrann. Man ska inte ta allt på så himla stort allvar hela
tiden, man ska kunna ha det roligt tillsammans i sängen. Bara för
att man har med ett par leksaker så innebär ju inte det att man har
det tråkigt utan dem, bara att man gillar att testa lite olika
saker och så.

Det känns som att sex är så tabu i vårt samhälle, fortfarande.
Vi agerar som att det vore så himla okej, och att vi är öppna med
det och så vidare. Men när det väl kommer till kritan så är det
fortfarande något som vi tycker är lite pinsamt. Privat är en sak,
pinsamt är en annan. Men tänk så mycket osäkerhet som man skulle
kunna eliminera hos unga vuxna, om de faktiskt fick den information
som de behöver. Då menar jag inte bara sådan fakta man kan finna
hos skolsköterskan eller ungdomsmottagningen. Utan att de skulle
våga fråga riktiga frågor, om hur det känns att ha sex. Det finns
säkerligen en mängd olika frågor som de egentligen skulle vilja ha
svar på, men som de inte vågar fråga. Det tycker jag är både dumt
och känns lite jobbigt. Man skulle ju kunna hjälpa dem att inte må
så dåligt över det där med sex och att prestera.